Direktör Ossian med pluggen i arslet

Direktör Ossian satt med pluggen i arslet.
Det var ju fredag och fredag var pluggdag. Det kändes fint och på något sätt kunde han inte låta bli att skratta lite förtjust inombords åt att ingen av de andra på kontoret visste om vad han höll på. För där satt han; längst in på kontoret, bakom det största skrivbordet, med den finaste slipsen, med den högsta lönen och med en plugg i arslet.
Från början hade det inte varit självklart att bära pluggen på jobbet. Tidigare hade det varit ”strictly domestic use”. Men behovet att komma ut i alla fall halvvägs hade till slut blivit för stort och sex månader tidigare, en fredag i maj, hade han slagit till. Och det hade blivit en succé! På morgonen flörtade han framgångsrikt med Berit i receptionen, i kopiatorrummet fick han Ingrid att vika sig dubbel av skratt och under kaffemötet lyssnade alla uppmärksamt när han förklarade de senaste konjunktursvängningarna i pappersbranschen. För att inte tala om lunchen! Mikhail och Yehuda, som annars alltid brukade hålla sig avvaktande, kom och satte sig vid Ossians bord när han satt och berättade för Magnus om sina motorcykelresor i Värmland.
Men nu skulle den ut. Fredag var också löpdag och även om pluggen fyllde sin sociala funktion var den inte bra att ha i arslet under en löptur.
Ossian reste sig, passerade Britta som satt och stirrade blint in i skärmen och svängde ut i korridoren som ledde bort mot toaletterna. Sin vana trogen valde han att strunta i att se efter om dörren var låst. Ossians melodi var att bara trycka ned handtaget och dra. Gick dörren upp var det ledigt, var dörren låst var det upptaget; enkel fysik.
Just den här eftermiddagen var dörren öppen men toaletten var inte ledig; på golvet låg Mikhail tillsammans med sin laptop.